...på samma gång. Det var i allafall vad min äldste son sa förut när han ringde (en av gångerna)
Han hade stått på sina skidor och så hade det kommit en lavin och han hade åkt som sjutton och sedan hade det varit jordbävning och ett hus hade ramlat ner och han hade klarat sig (pust).
jag utbrast i ett:-Åh, nä, Oj, Puh, Nämen, Ojojoj..... sedan kom det som jag hörde han ville ropa redan från början; -April April!

Jodå, det är ju första april idag!

PÅ fm var jag och svärmor hemma hos min svägerska för att hjälpa henne med hennes dator som hennes barn har lyckats pajja. Inte ens jag fick igång den. Blir nog till att ominstallera där du...
Eller ett bootsektorvirus. Misstänkt likt ett sånt.

Åkte hem, tog vägen om Mickis leksaker i Gemla och hittade INGENTING. Viktor ville deperat ha en buss. Fanns ingen buss, och som den genommesige mamman man är så letade jag igenom hela lagret. Ingen buss.
Nähä. Men har var glad ändå.

I eftermiddag, vackert väder men det vet ni redan, så fixade vi i trädgården (tack gittan - världens bästa svärmor).
finfint.
sedan har jag gått fram med min pensel, men min snickare han inte kommit  (än) han har väl somnat, han håller ju på att bygga egen altan stackaren.

Ville dansade som 17 i eftermiddags. Stojjade och stimmade, han älskar ju att dansa till "känner en bååååt" (Boten Anna obs hatobjekt).
Fattar inte varför han  tycker att den är så bra, men visst, whatever makes you happy. Skutt, hopp dans. Och ni som sett Ville dansa vet ju att det är en ...tja...speciell skuttdans.

Sedan var det BoliBoliBompa och på med pyjamas och allt medicinbestyr, sedan kollade han på Byggare Bob och somnade. Halv sju. I min famn.
Jaha.

Och jag har det lugnt å skönt.

Tudiloo.