Såg en artikel i Ab om att om man har tre barn så är man jäkligt inne.
Får inte ihop det.
tre barn är det nya svarta, typ. fast aldrig har jag väl varit SÅ ute som jag är.

Jag är för gammal för att någon överhuvudtaget skulle fundera över att annonsera på min blogg, eller skicka prylar som jag kan "recensera" på ett litet insmickrande sätt, omärkligt.

Men nu så är man då inne om man har tre barn. Varför? Tufft? (tja) modernt? (tänk förr när man hade 10 barn, de måste ju ha varit SUPERINNE) eller så är det bara så att om man är halvkänd och har råd med barnflicka/PT/livscoach/bla bla bla vara hemmafru så är det väl rätt inne att ha många barn.

Om man liksom inte har nåt annat för sig, typ, än att vara hemma och föda barn och göra smoothies, och små käcka mellanmål, hinna inreda barnrummen med designermöbler i miniformat i lugna färger, göra små pyssel varje lördagförmiddag, storstäda (hela familjen har VARSIN designsopborste)  varje fredag och på sportlovet drar man till Vietnam för att luffa runt.

Yeah right.
Är man ute eller inne? Eller så skiter man idet och lever livet bara. Njuter av pussar och kramar från sina barn.
För finns det något mysigare än att få en kram mitt i natten och sedan få hålla en varm liten barnhand i sin?

Nä.