ikväll var jag bjuden  party.

BARNKLÄDESPARTY.

inte vilket party som helst med sprit, snacks och skvaller, utan ett stilla möte där en representant för ett barnklädesmärke visade olika "koncept" som det hette.
Alla kläder hade sådana färger som var genomgående, och man kunde matcha ALLT med ALLT.

Kändes lite läskigt, för plötsligt insåg jag att mina barns garderob är ett ihopplock av kläder som nästan passar med varandra. Som inte går ton-i-ton eller som har samma matchande mönster på muddarna som på färgen på stickningarna.

mina barn har inte kläder som är "syskonmatchande".  Alltså så bör barnen se någorlunda likande ut med genomgående mönster här och där och färger som passar hit och dit.

jag är ju uppenbarligen helt ute. Och inte bara jag - utan mina barn verkar ju vara helt ute.
vad är jag för en mamma som inte köper färgmatchande kläder, med 70´tals mönster på för dyra pengar?  Och ekologiska var de också.

jag skall väl inte äta kläderna? Ej besprutade, organiska färger, inget konstgödsel och ingenting.
Hm. kan vara en produktbeskrivning för en morot oxå.

nä men de var fina, men jag kände mig helt bortkommen.

jag har en enormt lång startsträcka när det gäller 70´tals mönster. jag menar, jag har ju knappt kommit över den förra gången det var aktuellt. har hemska minnen av dessa brun-grön-oranga LSD-mönstren som var på tapeten då. Nej inte på tapeten, utan på kläderna.

Men det är väl bara så att jag måste skärpa till mig och anpassa mig till nuet.
det är bara att gilla läget.

Och köpa färg-och-mönster matchande kläder till mina barn.