Gårdagen var ett enda hemmafixar-martin-timell-wannabe-orgie. Drog på mig snickarbrallorna redan kl 08, och medan ungarna satt och tittade på SvampBob (och vad är det med HONOM egentligen?) så klev jag ut i den friska morgonluften, och började grundmåla altanen.
Gick som en dans.
In och gjorde frulle till tre små huliganer. Snickarbrallan fick sitta kvar.

Sedan packade jag in alla barnen i bilen, drog iväg med skikande däck och köpte virke. Låter jäkligt fint när man säger det på det sättet. Köpte virke. Låter ju som om man skall bygga ett hus. Men nu var det ju en ny stor bänkskiva som stod på tapeten.

Skaffade det jag behövde, och hem och snickrade, sågade, passade, skruvade, spikade grundmålade och hej och hå vad sågspånen rök. Ungarna såg faktiskt lite impade ut. Tur.

Och sent igår kväll stod den klar. Min nya. Målad med vit lackfärg (glänser så fint - nån fetisch jag har) och imorse kunde jag ställa dit mina vita orkideer.

hej hopp. Ännu en seger för hemma snickaren.

PÅ eftermiddagen så var det rätt varmt och jag tänkte emellan grundmålningarna kunde vi åka och bada. Så det gjorde vi. En stund. Det var ju så kallt att jag fick rimfrost i håret och isbark på ryggen. Nåja, nästan i allafall. Ungarna doppade sig gladeligen och lekte i vattenbrynet, medan jag fick sitta ner i ganska exakt tre och ½ minut innan Ville rusade ut på bryggan. Då var det bara att rusa efter och stoppa honom från att dyka i.

Drog hemåt efter en knapp timme. Nöjda i allafall.
De flesta låg faktiskt där på sina små filtar iklädda kläder. Så varmt var det.

Och idag? Tja, maken kommer hem från Götet, han har ju varit där och blivit överlycklig. Har varit på U2,

Jag tänker nog lägga klinkers framför vår öppna spis.

Hemmahändigheten fortsätter.....

kanske kan jag slänga in nån bild också. Vi får se hur långt energin sträcker sig till.