ibland undrar jag om folk sitter och gnäller för just ingenting.
Läste i blaskan att några sportkommentatorer hade blivit anmälda till DO för att de fällt "diskriminerande omdömen" om tävlanden från olika länder. det var en undran om kvinnliga skidåkare tog av sig huvud-duken när de har hjälm på sig.

"Och jag har funderat lite under dagen idag hur det ska gå när hon ska ha hjälm på huvudet. Jag undrar om hur man har sin huvudduk under då eller om man tar av den ... när man ... och har skidhjälm på huvudet, sade Hultling under invigningen."

det är väl ingen konstig fråga? Den måste man väl få ställa utan att bli betraktad som rasist? Jag vet flera kvinnliga läkare som normalt har huvudduk som när de skall operera tar av sig den och har operationsmössa på istället. Inget konstigt med det.

Eller?

Men att folk orkar bry sig. Och göra en anmälan om det.

suck.



Vem har huvudduk? Egentligen?

Nina Hemmingsson

Det hade varit jäkligt skönt att ha som jobb att slajda runt och göra lite som man vill hela dagarna.
 
Ja, kanske skriva lite poesi, sedan åka på solsemester samtidigt som jag dokumenterar det med svartvita foton på lokala fattiga barn och kallar det för "den inre och yttre resan".
Eller så kan jag bara sitta och uttala mig i pressen om olika saker. Alltså egentligen inte ha någon som helst uppgift i livet, ingen gräns, inga krav på vad jag skall prestera utan det enda jag behöver göra är ju att kalla mig "konstnär" kulturarbetare vad vet jag.

Då får jag cash, rätt ner i fickan. 10 000 spänn i månaden. Inga krav.

Andra människor behöver a-kassa, socialbidrag, lön, eller annat för att tjäna till sitt uppehälle. Men inte dessa prominenta konstnärer. De få pengar vad de än gör. Andra, dvs normala vanliga människor har ett krav på sig att faktiskt GÅ till jobbet. Annars får man kicken. Och får man kicken så kan man få A-kassa (ett tag). Då innebär det ju att jag måste stämpla och VISA upp mig och vara beredd på att ta vilket jobb som helst. Får jag inget jobb, nej, då kan jag få socialbidrag och då MÅSTE jag visa upp mig och gå på besök osv.

Livet är fyllt av en massa krav som man måste uppfylla för att få något. Man får inget gratis. Har man haft låga inkomster till fram på åldershöst får man som mest garantipensionen på högst 7 526 kronor. Konstnärer 10.000. Utan krav. Är de finare/bättre/mera värda/viktiga?

En del tycker säkert att konstnären har bidragit till Sveriges utveckling, att de har gjort våra liv rikare. Att de verkar inom ett område där det ofta är svårt att försörja sig. Då skulle bidraget vara som ett tack, som ett blygsamt stöd så att de åtminstone får gröt på bordet och kan fortsätta att skriva/måla/komponera.
Jag fattar ju också att de tjänar pengar på sin konst/författande/skådespeleri/ vad det nu är de gör. Skall de ha stödet då?

Men jag fattar inte varför de skall ha MERA än tant Agda som bara har sin lilla pension och som slitit hela livet. HON borde ha 10.000 spänn i månaden.

Men vet ni nåt bra?

Men nu är det slut på det där med bidraget.. Konstnärerna rasar. KulturSverige i uppror står det i tidningen.

Vafalls! Skall jag inte kunna utöva min konst när jag vill? Skall jag behöva prestera något för att få lön? 
skriks det i yllekoftan.

Japp. Nu ska det bli lika. Gött.

Men Jan Myrdal, han är arg han.
-Inkomstgarantin gör det möjligt att göra ett helt olönsamt arbete, som att resa till gerillan i Indien där jag just har varit. säger han.

Men vad gör han med gerillan i Indien? Mycket vill ha mer. Stanna hos gerillan i Indien, Jan. Du gör säkert mera nytta där.

Ja men hallå.
man kan ju undra vart jag har varit.


hemma mest kan man säga. Liggandes. Ståendes. Sittandes. Vridandes och vändandes.

Och allt på samma gång, om det nu är möjligt. Och det kan det faktiskt.

varför? Det stavas d-i-s-k-b-r-å-c-k.

Supertrist.
Men jag kämpar på.

Så snart kanske jag till och med orkar blogga lite igen. För världen pågår ju faktiskt utanför mitt fönster också.

hemmingsson

Suck.
Läste i aftonblaskan att det var en kvinna i Luleå som rusade in på vaccinationsmottagningen och snodde tre doser vaccin. Sedan sprang hon ut, och kastade sig in i en väntande bil som drog iväg.

Men alltså,
vore det inte enklare att bara sätta sig ner och vänta på sin tur i vaccinationskön?

Enklare och framför allt lagligt. Och så slipper man få en skock argsinta pensionärer efter sig när man knör sig före.....

Eller?

Var ute för att försöka räfsa upp alla löv som ligger på tomten. Men, säger vän av ordning, ni har ju inga stora träd på er tomt?
Nej just det. Det är det som är problemet.

Men grannkärringen har.

Och dessa stora träd sprider sina fallande löv över vår tomt. Nåja, hade kunnat vara en naturlig del av livet, och av husägande att få räfsa ibland.

Men idag, när vi var ute och försökte bringa ordning i kaos så ser jag honom..... sonen.
Grannens son som hon har skickat ut för att ta bort de få löv som faktiskt faller på sin egen tomt.

han tar bort löven, lägger dem i en skottkärra, går längst ner i trädgården, och häller dem i VÅR kompost.
Eller kompost och kompost, bakom buskarna där jag har min jordhög som skall skyfflas ut till våren. Där över häller han sina löv. Själv fraktar jag dem till tippen.
Helt ogenerat så går han med sin skottkärra och skyfflar över dem till min tomt.

Sa till. "Men löven blir ju ändå jord." ja tillslut, sa jag. Men jag behöver min jord innan det har hunnit att förmultna. Egentligen hann jag tänka en massa elaka saker, men inget som smet ut ur munnen.

Inte nog med att löven i min trädgård kommer från HENNES träd, skall JAG behöva ta hand om hennes avfall också?

Hämnd-aktionstips någon? Gärna något subtilt så hon inte märker att det är jag. Hade tänk att smita ut någon mörk natt och använda lövblåsen och blåsa över dem till hennes tomt igen där det hör hemma, problemet är att blåsen låter så högt.

Annat tips?

 

 

Halloween. Passerade utan större missöden. Inga mindre för den delen heller. Ingen knackade på dörren för att våga skrämmas. Haha, jag tror inte ungarna vågar. Jag är ju hemsk. Barsk på nåt sätt.

Eller?

Nej men jodå. Så det bästa var att jag fick äta upp godiset själv. Mumsigt värre. Hade en lugn kväll i soffan. Inte för att det fanns nåt att titta på men ändå.
Fäjsbookade som vanligt. Slösurfa. Fick ungarna att sova, och antar att det är min tur nu. Att slagga alltså.

Hm. Vet inte om jag orkar. Jobbigt att ta sig till sängen. Enklare att sitta kvar här och trycka på lite tangenter. Roligare också.

Söndag imorgon. Det innebär att måndag är på väg med stora steg och det i sin tur betyder att höstlovet har försvunnit. Utan att sätta stora spår. Eller nåt spår överhuvud taget. Suck.


Måndag-fredag, måndag-fredag. Så rullar det runt. Vecka ut och vecka in. År ut och år i. Nu måste nåt hända. Det måste sättas stopp.

En sak som kommer att hända är ju matchen imorgon. The BIG game liksom. Matchernas match. Giganternas kamp. Blåvitt kommer att piska skiten ur AIK. Ja, det är så sant som om jag sagt det själv. Och det har jag.
Nu gäller det. Tänk nu (gud förbjude) om IFK INTE blir svenska mästare igen. Då lär jag få äta upp det, det kan jag lova. Här har jag gått och skrutit för alla om vårat finfiiiina lag. Hånat andra. Blint trott på IFK.

Nåväl. Det kommer jag fortsätta att göra. Bara så att ni vet. IFK är ju Sverigens bästa lag. Punkt slut. Sedan är det skit samma om vi tar SM-guld eller inte. I mitt hjärta är det alltid nr. 1.

Men om vi inte vinner skall jag äta upp min mössa.

Det är så sant som om jag sagt det själv!

Nu måste jag vila, så jag orkar heja hela eftermiddagen, öva på ramsor och vifta med flaggor. PÅ med matchstället, engagera ungarna och piska upp stämningen. Heja heja heja!

imorgon smäller det...

Då blir BLÅVITT svenska mästare IGEN!

ville bara påminna er lite.

igår var det kalas.

50-års kalas. Det var så mycket anestesikliniken fyllde. Det skulle firas med pompa och ståt och det gjordes det. Kul att komma tillbaka och träffa alla sina gamla kollegor som jag inte sett på kanske 10 år. Det var så kul!
Mat, vin dans och de obligatoriska talen. De flesta var bra, ett var knappt uthärdligt. Gamla klinikchefer som skall prata gamla minnen kan lätt bli lite..tja...tjatigt kanske. Helst om man vill framställa sig själv som den som gjort mest nytta.

Suck. men tillslut var han klar och vi kunde gå tillbaka till att dricka vin och se fram emot dansen. Och det var en band som spelade, och ibland trodde jag att de hade helt gått fel, att de skulle till åldersdomshemmet och spela. Jag menar, spelar man "nu går 34:an i himlen in" på en fest? Nej precis.

Och sångaren i bandet tyckte att han var så coool när han sjöng "So what" utan vare sig mening, mål eller spets. Det var som om Lasse Berghagen skulle ge sig på att tolka Marilyn Manson.

Annars var det klackarna i taket och skoj, och jag kom hem vid halvtre tiden och kunde äntligen ta av mig mina skor. Pust sa fötterna.

Så nu har jag varit och hämtat ungarna hos farmor och farfar. dags att sätta igång med lunchen tror jag. Kan nog inte toppa gårdagens middag dock...

jamen vad är det för fel med att vara det då?

igår var vi och såg Flickan som lekte med elden på bio.