menjoråsåatte....
Halloween. Passerade utan större missöden. Inga mindre för den delen heller. Ingen knackade på dörren för att våga skrämmas. Haha, jag tror inte ungarna vågar. Jag är ju hemsk. Barsk på nåt sätt.
Eller?
Nej men jodå. Så det bästa var att jag fick äta upp godiset själv. Mumsigt värre. Hade en lugn kväll i soffan. Inte för att det fanns nåt att titta på men ändå.
Fäjsbookade som vanligt. Slösurfa. Fick ungarna att sova, och antar att det är min tur nu. Att slagga alltså.
Hm. Vet inte om jag orkar. Jobbigt att ta sig till sängen. Enklare att sitta kvar här och trycka på lite tangenter. Roligare också.
Söndag imorgon. Det innebär att måndag är på väg med stora steg och det i sin tur betyder att höstlovet har försvunnit. Utan att sätta stora spår. Eller nåt spår överhuvud taget. Suck.
Måndag-fredag, måndag-fredag. Så rullar det runt. Vecka ut och vecka in. År ut och år i. Nu måste nåt hända. Det måste sättas stopp.
En sak som kommer att hända är ju matchen imorgon. The BIG game liksom. Matchernas match. Giganternas kamp. Blåvitt kommer att piska skiten ur AIK. Ja, det är så sant som om jag sagt det själv. Och det har jag.
Nu gäller det. Tänk nu (gud förbjude) om IFK INTE blir svenska mästare igen. Då lär jag få äta upp det, det kan jag lova. Här har jag gått och skrutit för alla om vårat finfiiiina lag. Hånat andra. Blint trott på IFK.
Nåväl. Det kommer jag fortsätta att göra. Bara så att ni vet. IFK är ju Sverigens bästa lag. Punkt slut. Sedan är det skit samma om vi tar SM-guld eller inte. I mitt hjärta är det alltid nr. 1.
Men om vi inte vinner skall jag äta upp min mössa.
Det är så sant som om jag sagt det själv!
Nu måste jag vila, så jag orkar heja hela eftermiddagen, öva på ramsor och vifta med flaggor. PÅ med matchstället, engagera ungarna och piska upp stämningen. Heja heja heja!
Eller?
Nej men jodå. Så det bästa var att jag fick äta upp godiset själv. Mumsigt värre. Hade en lugn kväll i soffan. Inte för att det fanns nåt att titta på men ändå.
Fäjsbookade som vanligt. Slösurfa. Fick ungarna att sova, och antar att det är min tur nu. Att slagga alltså.
Hm. Vet inte om jag orkar. Jobbigt att ta sig till sängen. Enklare att sitta kvar här och trycka på lite tangenter. Roligare också.
Söndag imorgon. Det innebär att måndag är på väg med stora steg och det i sin tur betyder att höstlovet har försvunnit. Utan att sätta stora spår. Eller nåt spår överhuvud taget. Suck.
Måndag-fredag, måndag-fredag. Så rullar det runt. Vecka ut och vecka in. År ut och år i. Nu måste nåt hända. Det måste sättas stopp.
En sak som kommer att hända är ju matchen imorgon. The BIG game liksom. Matchernas match. Giganternas kamp. Blåvitt kommer att piska skiten ur AIK. Ja, det är så sant som om jag sagt det själv. Och det har jag.
Nu gäller det. Tänk nu (gud förbjude) om IFK INTE blir svenska mästare igen. Då lär jag få äta upp det, det kan jag lova. Här har jag gått och skrutit för alla om vårat finfiiiina lag. Hånat andra. Blint trott på IFK.
Nåväl. Det kommer jag fortsätta att göra. Bara så att ni vet. IFK är ju Sverigens bästa lag. Punkt slut. Sedan är det skit samma om vi tar SM-guld eller inte. I mitt hjärta är det alltid nr. 1.
Men om vi inte vinner skall jag äta upp min mössa.
Det är så sant som om jag sagt det själv!
Nu måste jag vila, så jag orkar heja hela eftermiddagen, öva på ramsor och vifta med flaggor. PÅ med matchstället, engagera ungarna och piska upp stämningen. Heja heja heja!
liten påminnelse igen
buuuuu
mirakulöst Mot MigränMonstret
Läste i Aftonblaskan om det nya sättet att minska migrän.
Botox. Ja, det skall vara sant. En spruta Botox i nyllet och du slipper migrän!
Jag vill! Jag vill! Jag vill!
Inte bara slippa migränMonstret, utan bli snygg samtidigt! Det är ju en perfekt win-win situation. Alla vet ju hur för jävlig man ser ut när man har migrän. Nu blir man snygg, smärt OCH rynkfri på samma gång!
Är det nån som vet vart man kan skriva upp sig?
mysdress på
Satt förut när jag kom hem från jobbet och tänkte på om jag skulle göra det lite bekvämt för mig eller inte. Slinka in i lite lättare klädsel på nåt sätt.
Och då slog det mig. Varför inte titta på vad stjärnorna och alla kändisar tar på sig när de vill hoppa i mysdressen.
Jag vill ju inte göra bort mig, och hamna helt ute, liksom. Pinsamt om jag blir påkommen med fel mysdress. Hittade lite förslag och kände mig som ni förstår helt ute. Vad är ett par ingångna gympabyxor mot Rihannas förslag?
Själv tycker jag det ser oerhört bekvämt ut.
Typ.
söndag. Nya mål.
igår var det kalas.
50-års kalas. Det var så mycket anestesikliniken fyllde. Det skulle firas med pompa och ståt och det gjordes det. Kul att komma tillbaka och träffa alla sina gamla kollegor som jag inte sett på kanske 10 år. Det var så kul!
Mat, vin dans och de obligatoriska talen. De flesta var bra, ett var knappt uthärdligt. Gamla klinikchefer som skall prata gamla minnen kan lätt bli lite..tja...tjatigt kanske. Helst om man vill framställa sig själv som den som gjort mest nytta.
Suck. men tillslut var han klar och vi kunde gå tillbaka till att dricka vin och se fram emot dansen. Och det var en band som spelade, och ibland trodde jag att de hade helt gått fel, att de skulle till åldersdomshemmet och spela. Jag menar, spelar man "nu går 34:an i himlen in" på en fest? Nej precis.
Och sångaren i bandet tyckte att han var så coool när han sjöng "So what" utan vare sig mening, mål eller spets. Det var som om Lasse Berghagen skulle ge sig på att tolka Marilyn Manson.
Annars var det klackarna i taket och skoj, och jag kom hem vid halvtre tiden och kunde äntligen ta av mig mina skor. Pust sa fötterna.
Så nu har jag varit och hämtat ungarna hos farmor och farfar. dags att sätta igång med lunchen tror jag. Kan nog inte toppa gårdagens middag dock...
50-års kalas. Det var så mycket anestesikliniken fyllde. Det skulle firas med pompa och ståt och det gjordes det. Kul att komma tillbaka och träffa alla sina gamla kollegor som jag inte sett på kanske 10 år. Det var så kul!
Mat, vin dans och de obligatoriska talen. De flesta var bra, ett var knappt uthärdligt. Gamla klinikchefer som skall prata gamla minnen kan lätt bli lite..tja...tjatigt kanske. Helst om man vill framställa sig själv som den som gjort mest nytta.
Suck. men tillslut var han klar och vi kunde gå tillbaka till att dricka vin och se fram emot dansen. Och det var en band som spelade, och ibland trodde jag att de hade helt gått fel, att de skulle till åldersdomshemmet och spela. Jag menar, spelar man "nu går 34:an i himlen in" på en fest? Nej precis.
Och sångaren i bandet tyckte att han var så coool när han sjöng "So what" utan vare sig mening, mål eller spets. Det var som om Lasse Berghagen skulle ge sig på att tolka Marilyn Manson.
Annars var det klackarna i taket och skoj, och jag kom hem vid halvtre tiden och kunde äntligen ta av mig mina skor. Pust sa fötterna.
Så nu har jag varit och hämtat ungarna hos farmor och farfar. dags att sätta igång med lunchen tror jag. Kan nog inte toppa gårdagens middag dock...
så där lagom vanlig
jamen vad är det för fel med att vara det då?
Nä alla skall vara speciella, man skall vara se ut som alla andra, men ändå vara så där "speciell" som bara jag är. Personlighet liksom. Ha likadana åsikter som alla andra men ändå inte. Göra som alla andra men ändå inte.
Vad är det för fult med att vara vanlig? Vanlig trebarnsmamma i ett vanligt hus, med en vanlig bil i en vanlig mellansvensk stad, med ett vanligt jobb, med en vanlig frisyr, vanliga kläder och vanliga sjukdomar.
Så jäkla VANLIG! Inget fel med det inte.
Jag är ju ändå jag. Jag blir varken bättre eller sämre av att ha speciella barn, eller ha en speciell bil, ett speciellt jobb eller leva i en speciell stad.
Jag är som jag är.
Precis som den här snubben. Han är en vanlig kanadensare. Nästan.
Typ.
på bio
igår var vi och såg Flickan som lekte med elden på bio.
För det första var det en bra film, spännande och så. Priset kan man ju börja undra över. 110 balubas för att få titta per biljett. Hutlöst dyrt. Tror verkligen SF eller vilka det nu är som har hand om biograferna att fler folk har lust att gå på bio oftare genom att höja biljettpriset?
Tror inte det va.
I alla fall. Det var mycket folk. Det var trångt. Och som varken gillar det ena eller det andra. Kombinera ihop dem, och jag vill springa ut.
Konstigt nog så sänkte vi medelåldern med kanske trettio år. Och sen kommer medtittarna in. Jag menar, pensionärerna har väl för 17 hela dagen på sig att ta sig till bion. Icke sa nicke. Det skall ramlas in precis när filmen börjar, och så skall man deklamera med hög nasal röst vart man skall sitta nånstans. Och det är ju såklart mitt inne i smeten.
Suck.
Det kom ett gång kärringar och satte sig bakom oss. Den ena av dem hade en så fruktansvärt högljud och vass röst så jag hoppade till när hon började prata. Hon klargjorde tydligt att hon hade inte sett den första delen av Milleniumtriologin trots att hon hade filmen på DVD för att hon "inte kunde med DVD-spelaren".
Nehej. Att vilja skylta med sin brist på intelligens så är ju lite jobbigt.
Brevid oss satt en tjock, illaluktande snubbe som satt med en påse godis som han prasslade med under hela filmen.
Och jag menar prasslar. Typ cellofan. Och när det var som tystast, och de pratade lite lite tyst på filmen, så satt han och PRASSLADE och PRASSLADE så jag tänkte klippa till honom.
Men det behövde jag inte för då slutade han prassla för då hade han ätit upp godiset. Äntligen tänkte jag.
Efter en stund (30 sekunder) tog han fram en ny påse.
Och började prassla och prassla.
Inte undra på att jag inte går på bio så ofta. Skulle kunna gå mera om man fick plats där man fick välja sina grannar liksom.
För man kan ju typen alltså.
Prasseltypen.
