Undrar om jag skulle ansöka till konstfack.

För om jag kommer in där kan jag göra vad jag vill i konstens namn. Jag kan bryta mot lagen. Jag kan förstöra för andra. Jag kan skräpa ner, klottra ner allt för stora kostnader, och sedan kan jag säga att folk inte förstår min konstform.
"-Ser ni inte hur jag uttrycker mig i dessa subtila fomer" skall jag skrika och springa naken samtidigt som jag spraymålar stan i grälla färger.

Men sedan skall jag ta det ett steg längre.

Jag skall spraya ner stan med blod. Jodå, allt i konstens namn. Och när jag inte behöver bry mig om lagar, regler och förordningar bara för att jag är "konstnär" så kan jag ju faktiskt passa på att lustmörda några lämpliga offer och sedan skylla på att min rektor på Konstfack har godkänt det.

Det måste ju gå hem, eller hur? Kalla det för examensarbete.

Eller som Grant Watkins (rektor för Konstfack) säger till Dagens Nyheter:

"Man kan säga att det handlar om skadegörelse. Men man kan inte påstå att den inte är konst."



Life imitating art, säger jag. Eller är det art imitating life?