Jag har en tupp i halsen (tror jag)

Kan man ha ondare i halsen än vad jag har nu?
Nä tror inte det va.

Fy, hes och dan är jag, och när jag sväljer är det som om öronen skall explodera och falla av med ett skrammel.

Fast killarna, ja i alla fall Viktor har det inte hänt nåt mera med. Han verkar må OK fast supertrött. Han somnade kvart i fem i mitt knä. Lilleman...
Och i eftermiddags så gick Gustav och såg lite blek ut, så jag frågade hur han mådde. Måste kräkas, sa han och jag tog fram en kräkpåse, och han la av världens största kräk i den. Sen mådde han bättre.
fast jag kan ju inte säga att ungarna har ätit nåt idag direkt. Yoghurt ville Gustav ha efter kräkincidenten.

Hoppas att natten blir lugn. Själv så låg jag på soffan och sov under Bolibompa. Skönt.
Men jag skall krypa till kojs nu. Ta på mig mina gosestrumpor (ja, det är sant, jag har ett par såna jag tar på mig när jag känner mig frusen)
Skall börja på en ny bok.
Arnaldúr Ingridassons nya. Skall bli spännande. Fantastiskt bra isländsk författare. Problemet är att maninte kan uttala namnen i boken bara. Men man får göra ett eget uttal.

Nu skall jag logga ut, koppla ner och stänga av. Dags att vårda sin slitna kropp. Jobbar  imorgon om inget oförutsett händer förstås. Vem vet, taket kanske ramlar ner på mig i natt.


Vad tycker du då?...

Skriv vad du tycker (snällt tack):

Jag heter så mycket som:
Glöm aldrig mig!?

E-post: (syns inte)

URL/Bloggadress:

Vad jag vill ha sagt är...:

Trackback
RSS 2.0