Läste här en rolig lista på låtar som man skäms för. Alla gör listor. Listor listor listor. Man skall lista det ena och det andra, och vaför inte göra det med stil? Jorå, jag skulle absolut kunna göra en lista på låtar som man gillar. Och Spotify är ju bra till det. Men jag tar upp uppmaningen och lägger ut en lista på låtar som jag skäms för att jag gillar. 

Nu skall vi inte smyga längre. Ut ur garderoben.

Här kommer den:

Nummer ett:
Backstreet Boys.

ja jag vet, men jag blir så oerhört dans- och sjungasugen så fort jag hör BSB. Men pinsam. En gång skickade jag till och med in en (numera ex) boyfriend att köpa BSB-skiva för jag tyckte att det var för pinsam att göra det själv. Då fattar ni.

 

Nummer två:

E-type./ Life.

Jag blir så jäkla glad och partysugen när jag hör den. Men ändå. 



 


nummer tre:

Black Jack / Inatt Inatt

Jag och dansbansmusik är inte vänner. Jag rodnar av skam, men jag måste erkänna att det rycker i dansbenet när den här kommer på:





Nummer fyra:

Vikingarna / Djingis Kahn

Alltså Christer Sjögren är mitt stora kräkobjekt, jag klarar inte av den mannen. Men när jag var liten så älskade min mamma den här låten, och då blev det så att jag gillade den för den spelades OFTA. "En fin bit" som morsan sa.
Och det som är bra med den här versionen jag hittade är att man slipper att se, just Christer Sjögren.





Nummer fem:

Drängarna / Vill du bli min fru

Alltså, egentligen håller det samma klass som Stefan och Krister, och pinsamt? Ja, det är det men jösses vad det rycker i dansbenen. Sorry.





Ja, nu tänker jag inte plåga er längre. Det här var mitt bidrag. Nu har jag kommit ut.

Don´t use it against me, tack.