jajaja, lika bra att erkänna

jag har tappat lusten lite.

Tappat lusten att blogga alltså.

Nu känns det som ett tvång, att få ihop en bra text eller överhuvudtaget hitta de där små sakerna i livet som man har lust att skriva om.  Det händer säkert två miljoner saker hela tiden, som jag skulle kunna skriva om. Men jag kommer liksom inte igpng. Jag tycker inte att jag har så mycket att säga egentligen. Och skall man babbla då, när man inte har nåt att säga? Eller skall man bara skriva;" Idag hade jag på mig den och den outfiten från där-och-där, och jag köpte en vaniljlatte på väg till yogan....blablablabla."  Vem fn orkar läsa nåt sånt så, om man inte är 12 år.
Ocxh det är inte tanken att jag skall skriva till 12åringar.

Näpp, serrö.


Men icke. Jag har inte lust. Jag orkar inte. Icke sa nicke. Bläää. Ska det va´på det här viset?

Det är mycket nu, som Stefan Sauk sa

.


Livet måste väl vara nåt mera än att springa runt som nåt jäkla personnummer?!
Aldrig får man vara glad. Och är man det så regnar det.


Vad tycker du då?...
>Jag som skrev: Gissan

Så är det ibland. From time to time...

Jag tänker att jag skriver när jag känner för det och det blir nog himla mycket mindre nu när solen är här.

Huvudsaken är ju att du mår bra irl...bloggen ÄR ju inte livet...

Kramen på dig.

Jag glor in här ändå o ser om du varit framme..

Du får gärna visa livstecken nån gång då och då i kommentarsfältet hos mig ;)

Ha det gott

Kramen Gissan

2009-05-03 @ 21:19:04
URL: http://gissan.blogspot.com

Skriv vad du tycker (snällt tack):

Jag heter så mycket som:
Glöm aldrig mig!?

E-post: (syns inte)

URL/Bloggadress:

Vad jag vill ha sagt är...:

Trackback
RSS 2.0