Nä stopp sa mannen på gatan. Vet du inte att det är farligt att gå över här? Jag tittade mig omkring. Inga bilar. Inga barn. Ingenting.
Nä-sa jag och började darra på underläppen. Visste egentligen inte varför.

Sedan tog han mig i handen och gick över gatan. Han hand var kall, blek och den gav mig känslan av en döende makrill. När vi kommit över så släppte han min hand  lite för hastigt, såg sig om och gick in i skogen.

Senare förstod jag varför.