jojo. nu mullrar det i kulturledet.

Det hade varit jäkligt skönt att ha som jobb att slajda runt och göra lite som man vill hela dagarna.
 
Ja, kanske skriva lite poesi, sedan åka på solsemester samtidigt som jag dokumenterar det med svartvita foton på lokala fattiga barn och kallar det för "den inre och yttre resan".
Eller så kan jag bara sitta och uttala mig i pressen om olika saker. Alltså egentligen inte ha någon som helst uppgift i livet, ingen gräns, inga krav på vad jag skall prestera utan det enda jag behöver göra är ju att kalla mig "konstnär" kulturarbetare vad vet jag.

Då får jag cash, rätt ner i fickan. 10 000 spänn i månaden. Inga krav.

Andra människor behöver a-kassa, socialbidrag, lön, eller annat för att tjäna till sitt uppehälle. Men inte dessa prominenta konstnärer. De få pengar vad de än gör. Andra, dvs normala vanliga människor har ett krav på sig att faktiskt till jobbet. Annars får man kicken. Och får man kicken så kan man få A-kassa (ett tag). Då innebär det ju att jag måste stämpla och VISA upp mig och vara beredd på att ta vilket jobb som helst. Får jag inget jobb, nej, då kan jag få socialbidrag och då MÅSTE jag visa upp mig och gå på besök osv.

Livet är fyllt av en massa krav som man måste uppfylla för att få något. Man får inget gratis. Har man haft låga inkomster till fram på åldershöst får man som mest garantipensionen på högst 7 526 kronor. Konstnärer 10.000. Utan krav. Är de finare/bättre/mera värda/viktiga?

En del tycker säkert att konstnären har bidragit till Sveriges utveckling, att de har gjort våra liv rikare. Att de verkar inom ett område där det ofta är svårt att försörja sig. Då skulle bidraget vara som ett tack, som ett blygsamt stöd så att de åtminstone får gröt på bordet och kan fortsätta att skriva/måla/komponera.
Jag fattar ju också att de tjänar pengar på sin konst/författande/skådespeleri/ vad det nu är de gör. Skall de ha stödet då?

Men jag fattar inte varför de skall ha MERA än tant Agda som bara har sin lilla pension och som slitit hela livet. HON borde ha 10.000 spänn i månaden.

Men vet ni nåt bra?

Men nu är det slut på det där med bidraget.. Konstnärerna rasar. KulturSverige i uppror står det i tidningen.

Vafalls! Skall jag inte kunna utöva min konst när jag vill? Skall jag behöva prestera något för att få lön? 
skriks det i yllekoftan.

Japp. Nu ska det bli lika. Gött.

Men Jan Myrdal, han är arg han.
-Inkomstgarantin gör det möjligt att göra ett helt olönsamt arbete, som att resa till gerillan i Indien där jag just har varit. säger han.

Men vad gör han med gerillan i Indien? Mycket vill ha mer. Stanna hos gerillan i Indien, Jan. Du gör säkert mera nytta där.

Vad tycker du då?...

Skriv vad du tycker (snällt tack):

Jag heter så mycket som:
Glöm aldrig mig!?

E-post: (syns inte)

URL/Bloggadress:

Vad jag vill ha sagt är...:

Trackback
RSS 2.0