Grattis på ett årsdagen, Bloggen



Nu fyller bloggen TreAmigos 1 år.

Jag bjuder på en virtuell tårta och hurrar ut i sajbär-späjs......
Vad har hänt? Hur har det utvecklats, från en sprattlande litet embryo till bloggbebis till en tultig ettåring som inte vet vilket ben den skall stå på?
det kan man undra.
 
Men jag är nöjd.

grattis lilla bloggen.......
puss puss



fredag, och veckan är på nåt sätt slut.

...ja, nästan i alla fall.

men nu laddar jag för lördagens stora sammandrabbning.

Imorgon är det Kung Inges dag här. Då är det kalas förstår ni. Vi skall ut och röja runt i byn. Jag förväntar mig att komma hem tidigast kl 05....hahahahah. Får väl se hur det går.

Men jag kommer uppdatera er...
Idag har i alla fall maken och Hugo varit och fiskat. Och Hugo fick sin första fisk. En liten aborre som var så klen, men Hugo stolt som en tupp, så firren fick ju hänga med hem.




Nu har jag genomfört första jobbveckan, och det har gått enligt planerna. Ganska lugnt och stilla. På onsdag kommer eleverna och då skall man vara tipp-topp.

Dessutom bjuder jag på den här. Jag är ju ingen hundmänniska.








men vart tog energin vägen då?

...ja det undrar jag. För idag är jag som en dränerat dike. Som ett utskitet äpple, eller vilken valfri frukt som du känner för.
Som en ballong med punktering. En lastbil med soppatorsk.

ja, likheterna är många.

jobbet har börjat. det är säkert därför jag är trött.
Så kan det vara.Men idag har jag gjort något intressant. Ett studiebesök.
Ni kan ju glo på bilden medan ni funderar på varför.



Beauty and the beast. Jag berättar inte vem som är vem.


Det är en boaconstrictor. Just det, den stryper folk. Några sekunder senare efter att bilden togs var han på väg upp för min hals och jag började känna mig lite nervös, det kan jag erkänna. Alltså ormar har jag inget emot, de är rätt coola, fast inte när de sticker ut tungan och luktar på min hals. Jag kände hjärtat dunka och tänkte att ormrackarn kan säkert sniffa sig till rädsla, och pulserande blodkärl, så jag svalde djupt och tog sakta ner armarna.

Jag frågade djurskötaren om han brukar bitas. -Eh, ja, jo, sa hon, och han kan bitas. Men bettet är inte giftigt. Däremot har han mycket bakterier i munnen och på huggtänderna så det känns ungefär som att bli stucken med 80 kanyler.

Jag såg migplötsligt själv, i en inre bild, liggandes på golvet med en boa som satt fast sina huggtänder i mina halskärl, och som långsamt slingrade sig runt huvudet för att klämma livsjuicen ur mig.

Men jag ville inte fråga hur hon visste att det skulle kännas som 80 smutsiga kanyler. Kanske har hon blivit stucken själv, kanske inte.
Kanske hittade hon bara på för att skojja lite med mig.

men han såg lite lömsk ut, det gjorde han, ormen.

Så ni får ursäka mig att jag är trött.

man blir det när man kommer levande ur dödens käftar....



Rapmästaren på cirkus

igår var vi inne på karl-oskardagarna. det innebär tvåtusen olika stånd med diverse saker somm de säljer, tivoli och musik och konserter och det ena med det andra. En annan sak de oxå innebär är att eftersom det är en stro folk/stadsfest så är det ungefä rtiotusen personer där också....

Vi började tidigt på morgonen och drog in till stan.

Gick där och trängdes.

sedan på väg tillbaka till bilen så stannade vi till på Oxtorget där Nickelodeon (barnkanalen) hade lite happening. Där kunde man ta kort tillsammans med SvampBob Fyrkant  http://foxie.blogg.se/m_012006.html och det gjorde småkillarna....
Hugo däremot ställde upp i en rap (inte rappa) -tävling...De var fyra st som ställde upp och Hugo la av en rejäl rap som tog honom till final. Där mötte han en välväxt sjuårig (huvudet längre än honom och tjugo kilo mer) tje som la av en rap som hette duga, men Hugo satsade allt och slängde ur sig en rejäl BUUUURP och alla jublade och Hugo utsägs till segrare.
Oj vad man var stolt över hans, något udda, talang. Inget som visar å framtida yrkesval hoppas jag!
Mn han såg ut så här i alla fall....


Den stolte vinnaren!!

På kvällen gick vi på Cirkus Bambino, barnen, jag och kära svärmor.. En  tysk familjehistoria kan man säga. Det var typ en mamma, en pappa och deras fem barn varav den minsta var fyra, som hade en cirkus. man kan ju räkna med att cirkusen hade extremt låga personalkostnader i alla fall.  fast jag trodde slavarbete var förbjudet... De enda djuren de hade var hästar som sprang omkring i manegen, annars hade den väl allt som ungarna önskade.

En rolig clown (och ni vet ju vad jag tycker om Clowner) som hade en humor som verkligen låg på ungarnas nivå.. "-Nu blev jag så rädd att jag bajsar på mig...."  och Hugo skrek av skratt....  och vänder sig till mig och säger "-Mamma, nu ser du ju att Bambino var en bra clown!!!"

Eh, ja, jo. Kanske.

Rockringar och jonglerande med diverse föremål, balanserande på småungar, och allt möjligt. För 60 spänn per unge och 80 för vuxna så var det värt pengarna.

Nästa sommar skulle de komma tillbaka och ha cirkusskola. Och sedan hoppades cirkusdirektören på att ungarna skulle uppträda på kvällen.... Hugo nappade direkt. Han ville lära sig kasta kniv som Bambino.....

Eh, ja, jo. Kanske,

Kvällen aslutades med att jag knallade in till Malin och Mattias och tog ett parti Femhundra, och sedan fick jag gå hem när Ville fick hosta hosta och hosta (hästarna???) och fick inhaleras.

men men. Trevlig dag i alla fall.

Och idag bara ösregnar det, men det är väl bara vad man kan vänta sig nu när sommaren så plötsligt tog slut...

favorit i repris






image16

Eller så kanske...











men hallå. har jag legat gömd under en sten eller?

...man kan tro det, idag, när jag slår på teven.

En massa vitklädda kineser står och gör massivt kollektiv kung-fu-chigong-snart skall vi avrättas-gympa på en stor plats. En massa glada kinesiska barn kluddar med stora kritor och målar något sinnessjukt fult på en stor grej som plötsligt, i mörkret, far till väders.

Snart kommer ett par astronauter svävande och hela stadion förvanldlas till rymdimperiet slår tillbaka, och en svävande jordglob stiger upp ur djupen. På den står ett osannolikt fult par och sjunger för allt vad tygen håller. Jorden svävar och ändrar färg.....

Det är som om smurfarna på knark. Det är OS-invigning.
Det hade jag missat totalt.

Så jäkla pinsamt.


Jag vet inte vad regisörren av hela spektaklet hade rökt på innan han bestämde vad som skulle ingå i invigningen men det var nåt starkt......

jag hade kanske förväntat mig nåt mer i Kina-stil liksom.

Ett par torterade munkar dras sakta genom glödande kol. En svettig kinamat-kock häller kokande flottyrsmet över ett par oliktänkande samtidigt som ett yngre par bestämmer sig för att bara skaffa ett barn, samtidigt som ett par stora tanks glider fram ur dimmorna och Maos lilla röda fladdrar runt i vinden. Tvåtusen militärer marscherar i räta led fram och tillbaka.

Eller nåt.

Jag vet inte.
Men jag lockas inte riktigt i år.

Eller nåt år. Glo på sport? Njae, inte för mig.....

Men nytt skall vara nytt, och kanske, bara kanske kommer jag att titta eller kommentera nåt mer som händer runt OS.

Härmed (hoppas jag på att) avsluta min OS-rapportering.

Signing out.


Shoot, vad mycket barn......

....jo hugo leker med ett par kompisar idag, ett par tivillingkillar i hans klass.
De har jättekul, och hoppar skuttar, springer, gapar, klättrar, kastar, springer som små blå,
och jag försöker bringa ording i kaos, men det går uppenbarligen inte så bra...  jag har skavsår i öronen, och har fått säga NEJ ungefär en årsförbrukning.... och så jagar de med sig Gurkan och Ville oxå så det är som ett mini-zoo här.

pust. men snart så är vi hembjudna till farmor så då är det dags för barnen att skingras. Och det gör väl att alla barn kan lugna ner sig och somna gott ikväll. Ahhhhhh.

Skönt.

Igår var jag hos otikern i alla fall, jag är översynt (inte överseende) och valde ut tre par brillor till det facila priset av vad ett par skulle kosta. Skitbra. Direktoptik har det erbjudandet. Så jag får två par vanliga bågar, och ett par solglas med slipning med....Bra va?!!

Jag valde ett par brillor som jag ser sådär otroligt intill....intele...intellell......smart ut i , ser ut som om jag jobbar på en reklamfirma ungefär. Svarta breda bågar och sedan ett par med röda bågar och sedan solbrillorna, i svart och rött. (otippad kombo)

Blir så bra det så. Så länge jag slipper se ut som en sliten trebarnsmor med begynnande fyrtioårskris....hahahahahaha.
Efter glasögonormsaffären, så träffade jag Snygge Simone och Attraktiva Andrea för lite after work....vi drack alldeles för mycket öl (eller Simone??) och närjag kom hem så gick jag in till Malin som fyllde år (Grattis Bruttan!) och vi drack drinkar och sjönh Singstar så det stod härliga till.

men jag låg i säng till halv tolv, inte sent där inte...

Jag skall ladda i helgen inför måndag, då jag börjar jobba igen.....pust



 
tårta till malin på födelsedagen.....

kissemiss.....

Gjorde dagens goda gärning i förrgår, känns det som.

Var ute och pysslade i trädgården och chillade, och då får vi och grannarna se två små kattungar som leker mitt på gatan. En helvsvart och en gra/vit, jättesöta.
Men vart kommer de ifrån? De var kanske en tio veckor gamla, och ingen kattmamma syntes till.
De lade sig i grannens rabatt  och tryckte i ett par timmar.

ingen kattmamma.

Frågade runt om det var nån sån kände till kattungarna. Inget napp.

Det blev sent, lyckades fånga in ungarna och så fick de bo i en flyttlåda, med en gosig filt och så fick de mjälk. De var törstiga, och när de hade druckit föll de i sömn brevid varandra,

Jag skred till verket med att försöka få tag på någon som kunda ta hand om katterna. Djurens vänner fick jag inte tag på, och polisen hade ett par telenummer men där svaradeingen heller. Så det blev ju att de fick sova i gamla pannrummet. Men de sov gott hela natten. och ingen kattmamma som letar.......

På morgonen fortsatte jag att leta ett hem till dem, och jag hade gärna behållt en av dem men med ett allergiskt astmabarn i familjen så vågar jag inte det....

Tillslut, efter att barnens kusinen ringt runt till en massa folk och frågade om de kunde tänka sig bli med katt, så fick jag tag på ett katthem i karlskrona, Kattkommando Syd och hon sa att hon kunde ta kattungarna. Sedan satt jag upp en stor lapp i affären så om det är någon som saknar dem så kan de ringa......

Och det kändes skönt att kunna få iväg dem till nångonstans där de blir omhändertagna och inte hamnar i skogen.
Men hon på KKS sa att de senaste dagarna har de hittat massor kattungar som folk bara satt sätt ut på gatan i ett okänt område. De kommer körande , stannar och sätter ut ungarna, och drar vidare.....vad är det för människor som gör så??? Det är ju levande varelser vi pratar om.
inte skräp.

Sådana människor skall skjutas i knäskålarna, flås och hängas upp till allmän beskådan.

Så nu har de det bra i alla fall. Och jag känner mig glad över att jag räddade två små liv.


<mjau
!

klimakteriekossa. Inget annat.

Alltså, sitter i godan ro och läsermorgontidningen vid frullen. Och kommer över dagens värsta reportage.
Vadå nyhetstorka??
och vaddå - "oj jag vill gärna komma i tidningen så jag ringer dem och gnäller...."

Kolla på artikeln här. Läs NOGA sista meningen som klimakteriekossakärringen säger.

Men vad är det med henne? sitta därmed näsan i vädret och se snipnäst ut och gnälla. "Trodde att det var grönområde"  "Kan nog inte bo kvar" "boendemiljön förstörd".......

Egentligen skall man ju inte ge sådan här puckon som henne utrymme i media, men är det nyhetstorka så är det.
Och hon skulle bara kunna flytta ut i skogen utan grannar på fem mils avståndså hade kanske folk sluppit henne. Jag antar, bara gissar att hon är en sån där gnällkärring som gnäller och irriterar sig på allt och alla sominte passar in i hennes och makens lilla mall.

men nu skall jag släppa henne, och hennes lilla petitessproblem, och koncentrera mig på att skriva nåt positivt.

Bakade äppelpaj på egna äpplen idag.Gott, och positivt.
dessutom har jag och min överhettade hjärna kokat ihop en "master plan" för trädgården.
Jag skall plantera bambu.

Snyggt, rasslande och ger skugga (vilket jag saknar efter att eken föll till marken). dessutom så kan man använda det som "berså" och ungarna kan leka kurragömma. Tre (minst) funktioner i en. Som ett kinderägg ungerfär.

 och skulle det komma förbi en panda så kan ju den bara äta i lugn och ro.

Då känns det som om man stödjer djuren också......

varmt och svettigt, men vad är nytt?

...förutom att jag idag upptäckte att jag skall snart börja jobba. Jag har på ett undermedvetet sätt förtängt att jag faktiskt har ett jobb att gå till fter sommarlovet. Och idag upptäckte jag att det bara är två veckor (typ) dit....

Suck. Aldrig får man vara glad.

Men idag har jag trotsat värmen och varit hemteknisk.
Jag har gjort iordning ytterdörrsentrefarstubron eller vad man skall kalla det. Har satt upp skydd under trappen som jag sen målat, och så har vi målat resten oxå som bara var grundm¨lat.

Lite kroppsarbete stärker , har jag förstått. Ja, ni som är nyfikna kan ju kolla förbi.

och sedan blev jag lite fundersam när jag läste huvudrubriken på aftonbladet. REGN i helgen. Alla suckar och tycker att TYPISKT, och svensk sommar och tjohoohahah.
Och sendan, längst ner på sidan så kommer näste nyhet. 14 stycken människor har drunknat senaste veckan.
Kommer verkligen regn före död? Eller är det så att vi liksom inte tänka på död och elände på sommaren, så då känns det bättre att oja sig över vädret.

Men för min del kan det väl regna lite om det vill. Bönderna behöver också sitt....

Nu skall jag glo på Irene Huss. Och ni som inte sett de filmerna, så handlar det om en kvinnlig polis (i Götet!) som slår Beck på fingrarna.....

Kolla på.
Tudiloo. Nu måste kroppen vila och hjärnan få sitt....


vad man inte skall lära sina barn.

Alltså, vi har ju varit på Liseberg idag igen.  Jo det är sant. Men imorse när vi gick så såg det supermolningt ut och lite småkallt, och jag tog på mig den muntra färgen svart, byxor och tunika. Och eftersom jag var varm och skön idet, så slog natúrligtvis vädret om til att bli supervarmt. Kvavt. Och svettigt.

på förmiddagen gick vi i Slottskogen och barnen klappade grisarna och getterna och andra smådjur.

Sedan bar det till Liseberg, där det naturligtvis också var packat med folk. Och det var ju bara att svälja det sura klädäpplet och ställa sig i kö i strålande hetta när ungarna ville åka det ena, än det andra. Jupp.

Och när man var som varmast, och tröttast och ungarna var trötta, och alla vet ju hur roligt det är så att vara en storfamilj, så fick ju lilla jag en snilleblixt! FISKDAMM!!

Jättebra, för då får de ju med sig något också som de kan leka med hemma, och inte bara en upplevelse. (nu lät det som en Kinderägg)
Och vi ställer oss i kön. För det var KÖ.
varmt. Svettigt. Man står där med ett påklistrat leende, som ser lika pålimat ut som ens kläder gör, och man pratar med sammanbiten ton till sina barn som man försöker hålla i famnen, vilket är lika lätt som att hålla en inoljad ål med epilepsi.
Vi står i kö i tio minuter, vilket inte låter länge kanske, men just då var det mitt livs lääängsta tio minuter.

och äntligen var det vår tur. Och vad händer då? Då kommer en snorunge fram och knör sig. Och puckot bakom disken tar hans peng och så får han dra i snöret. -Men hallå, sa jag (och flera med mig) Kön går här!!! demonstrativt pekade vi med hela handen bakåt, men det var inget som gick hem hos lilla puckomamman som kom till sin son. -Ja men han hann ju lägga i sin pengar, säger hon som om det är den mest naturliga sak i världen att lära sina ungar att det är helt OK att gå före ett helt kösystem för att han kände för det. -Jag såg ju inte det, säger hon (nämen du kanske skall ha LITE bättre kolla på dina ungar då)
Då hade ju han fått sin leksak, och jag säger suckandes Ja men visst, gå före du bara då. och alla ni som känner mig IRL, vet att jag är SPYDIG. irononisk liksom.


Och pucko- mamman säger högt, -Ja men tack för den gentila gesten. Då hade jag lust att sopa till henne. -Jo. vi andra har ju bara stått i kö i över tio minuter, men hur du vill uppfostra dina barn är ju din ensak sa jag (och kände mig nöjd)...

Alltså, mina barn kan säkert också försöka tränga sig, men då får man ju förklara för dem, alternativt att man ber om ursäkt för barnets vägnar liksom, inte uppför sig som om det var den mest naturliga sak i världen att hennes unge inte behövde stå i kö med resten av pöbeln.

Och månadens mamma pris går till........

ja inte mig för jag vet att jag inte är topnotch liksom. Men jag försöker åtmisntone lära dem vad som är rätt och fel. och hur man INTE gör.
Och den ironiska tonen bjuder jag banne mig på!!

Lägesrapport:

Västkusten.

Eller skall jag säga Bästkusten? Ja det kan jag...
Har nu befunnit mig på en ö utanför Ljungskile i två veckor. Underbart, sol och salta dopp. En och annan manet har simmat förbi men det har inte gjort något.

Jag har haft det gott. Och ungarna har badat, grävt i sanden, byggt sandslott och kastat maneter på varandra. Inga brännmaneter dock.

Vi har haft sån otrolig tur med vädret och haft sol och varmt, en och annan liten regnskur som knappast märkts. Fast igår och odag när vi åkte till Götet så ÖSregnade det. Och då skall jag säga ösregn.

Så vi kom till den egentligen huvustaden idag och har rdan hunnit gå på Liseberg där Hugo vann stjärnvinst på Kexchoklad hjulet.

Mums. Och nu har vi lånat brorsans lägen het i några dagar (och hans dator!!!!) så vi skall göra Götet några dagar.
edan bär det av hemåt. När??
Det vet jag inte än...

men jag hiner någ updatera mig någon gång till.
men nu skall jag gå och ta en låååång varmt dusch. På ön har det varit sparbeting på vattnet, så nu.........

   

Semesterstängt pga. sjukdom

Nu bär det av till Västerhavet.



Äntligen skall jag få andas in tånglukt, uppleva salta bad och höra måsarna skria innan de skiter på mig.

Men jag vill ända åka på en välförtjänt semster och lämna er med en liten Göteborgsparlör. Så att ni vet vad som menas om ni kommer och hälsar på....

Götebosska uttryck


Svenska = Götebosska
Samarbetsvillig = Go gôbbe
Utåtriktad = Tjôtig
Socialt kompetent = Käck

Expansiv = Bré
Seriös = Änna téti
Dynamisk = Brôtig
Resultatinriktad = Åpen

Självgående = Knô sig
Lyhörd = Go gôbbe
Kreativ = Go i hôvvet
Ansvarskännande = Tjallebôtta

Entusiasmerande = Go gôbbe
Strategisk = Gôrfiffi
Handlingskraftig = Tôff
Serviceminded = Bôdig

Säljande = Tyken tjomme
Framgångsrik = Måcklig
Representativ = Riggad
Stresstålig = Stôddi

Tända eld = Lunta
Springa = Kubba/Lubba
Kommunicera = Tjôta
Föra liv = Brôta

Ta plats = Knô
Flytta = Flô
Till exempel = Änna/Änna dåva
Väl = La
Person = Tjomme/Fomme/Jeppe/Gôbbe

Exempel på meningar:

'Kan ni vara vänlig att bereda plats, till exempel genom att flytta
dig en aning?' = 'Ô dô, flô däj, änna!!'

'Har du verkligen tänkt igenom det där?' = 'É du go elle?' 

Jupp. Det var det.
Och nu mina vänner......

I bid you farewell. Adios Amigos.
För på kobben har jag ingen Internetuppkoppling, hur fruktansvärt det än låter....

Men jag lovar att överleva, I will survive, och jag säger som Arnold Swartzeneggereggeregger:

I´ll be back.
(brun och saltstänkt)


barnfritt? tack för att vi får finnas till

Alltså, om man läser artikeln i Aftonbladet om att svenskarna inte tycker att det behövs barnfria zoner, så säger jag Tack Sverige.
Man kan ju visserligen förstå att man vill ha det lugnt och skönt ibland, jag menar jag som trebarnsmamma tycker att det är underbart att få ha det tyst och lugnt. Så egentligen kanske vi skulle få ha barnfira zoner hema. Jag skulle kunna tänka mig att införa på, tex en fredagskväll, barnfritt hemma i min soffa.

Då kanske jag vill ha det lugnt och tyst. Inga barn, och hur det än är, jag älskar mina barn över allt annat, men det är förbannat skönt när de har gått och lagt sig för att sova.

Då har jag, som jag brukar säga, mammatid. Det betyder att nu skall jag ha det lugnt och skönt. Och det verkar ungarna fatta. Skönt säger jag.

Och visst är det inte alltid så kul att hamna brevid en skrikande barnfamilj, där ungarna hoppar upp och ner i sätena och drar mössan av folk, och skriker, springer och pillar på allt och alla. Det kan jag stå ut med till en viss gräns. Vad jag INTE står ut med  är när föräldrarna inte gör något åt sina bråkiga barn.

De småler lite till mig, precis som om jag skulle ha överseende med deras barns dåliga uppfostran?! Nej, du. Då brukar jag höja på ena ögonbrynet.
Men att därifrån ha ett barn som skriker för att det är en liten bebis, eller att den har slagit sig eller ont i magen (ni vet en av de två miljoner anledningarna till varför ett barn kan skrika) så är det OK: det har jag absolut överseende med.

Men när föräldrarna sitter på sitt arsle och bara (kanske) tittar på när deras ungar förpestar luft och omgivning där man är, vare sig det är på en restaurang, cafe, eller tåg så sätter jag stopp.
Det skulle jag inte låta mina ungar göra.

de ungarna skulle jag kunna vrida om örat på, men det är förbjudet. Så jag får göra det i fantasin medan jag ler mot slappeföräldrarna med en ögonbryn höjt.

GRATTIS små älsklingar!!!

Idag fyller Gustav och Viktor 3 år.



De har redan öppnat några av sina paket, och glada blev de över leksakerna de fick, tex Blixten McQueen
och Thomas Tåget.....

mer bilder kommer....



Tillbaka i Good Ol´ Sweden

Nu har vi kommit hem. En lång resa med mycket hit och dit.

Tog planet från Ottawa med Air Canada efter jag upptäckte att jag glömt min mobiltelefon hemma hos syrra, men med lite medvind och motorhjälp hann hon åka hem till sig och tillbaka.....TACK!
Fast bilen rykte ordentligt sen.....

Vi tog farväl och klev igenom säkerhetskontrollen, och bort till vår gate. Jag köpte en flaska whiskey till maken, och Hugo ville ha ett halsband med en björntand och lite indiantecken på.  I vilket fall klev vi på flyget och hittade våra säten och det var bra. Sedan blev vi förstås en timme försenade för det var en åskvarning så man ville inte lyfta då. (för vem vill ha en blixt i turbinen??) Så där satt vi.

Och när vi väl kom upp i luften så var ju Hugo superhungrig, och så typiskt att de inte fick igång värmeungarna till maten så maten blev ännu senare...men när den väl kom så åt han med liv och lust!

Landade i frankfurt kl 0630 och när vi skulle gå igenom säkerhetskontrollen så påstår de att det är olagligt att ta med sig 1 liter whiskey från Canada. Puckon!!!!

Så de tar den! Och slänger den i soporna!

Jäkla tyska som var helt rabiat.

-NOT ALLOWED, NOT ALLOWED skrek hon med tysk accent. Jag lovar, hon brukade säker jobba för Stasi innan hon fick jobb på flygplatsen.

Irriterad till en ganska hög grad kom vi till SAS planet som skulle ta oss til Köpenhamn, och som vanligt så fick man inget på planet, utan man fick KÖPA vatten. SNÅL-SAS!!!!!!!!!

Jag sov som en stock och Hugo kollade på en film.
Landade och tog oss tillslut till tågen och hamnade i Alvesta vid halvtre tiden på eftermiddagen...trötta som få. Både jag och Hugo sov som små grisar hela vägen upp. Hugo gick knappt att väcka så trött var han...

Men det var skönt att komma hem, och vilka kramar man fick av smågrabbarna när vi kom hem!!!

Så är det.

Och om en vecka så drar vi nog till Västkusten....

Härligt. Bara jag slipper åka med SAS.


Imorgon bär det av hemåt.


Jag har shoppat färdigt.

En väska är packad. Full.
Två väntar.
Hugo har resfeber tror jag. Svårt att somna ikväll.

Fast jag är trött. För det är en låååång resa som väntar.

Kommer hem på fredag, får se om man kan koppla upp sig under vägen.

Jag återkommer....

Bon Voyage.....

förresten....

nu har jag äntligen hittat en av mina favvosar från Morgonsoffan på SVT:

Modern dans.



Vad kan jag säga.....

Sitt inte i den vita soffan tack....

200 kanaler och lite till

Igår kväll efter att ungarna hade somnat sött efter att vi var på äventyrsbadet med vågpoolen hela dagen, och jag fick världens migränanfall och blev otrevlig, så slappade vi på soffan, syrran och jag.

Kollade på teve. Jag bläddrade. över tvåhundra kanaler och inte nåt att se.
Vilket dagens i-landsproblem va?
Jag hittade inget jag ville glo på, utan till sist hittade jag ett CSI:Miami som jag tänkte glo på. Och när progammet startar ser jag att det är ett avsnitt som jag redan sett.

200 program och jag väljer ett som jag redan sett.
Suck.

Idag har vi åkt till en loppmarknad som låg lååångt bort. Och när vi väl kom dit så hade de flesta av säljarna inte kommit för det hade regnat på morgonen så det struntade i det. trist, för den brukar vara jättefull av grejor.
Men Hugo var lycklig ialla fall.

Han hittade en säljare som sålde Pokémon.

Lyckan var fullständig. 6 stycken för 5 dollar.

Han lekte hela vägen hem.

Nu skall vi gå till vattenparken och bada......

bara i Canada, barn, bara i Canada.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0